Vardagen idag

Varje dag när jag är på praktik får jag äta gratis i skolmatsalen. Jag har fått en mängd kulinariska flashbacks i form av vårrullar, minestronesoppa, fiskpanetter och pannbiff (max 2 st!). Idag träffade jag däremot på något nytt. Mattanter i skolmatsalar är mästare på fantasifyllda varianter av gamla rätter och idag hade de gjort pytt-i-panna med kebabkött. Det doftade lockande för hungriga tonårsmagar – ”Det luktar kebab.. är det kebab?”. Det var kebab, men pytt-i-panna också, multikulturellt kanske, för att tilltala alla. Jag är imponerad.

Byggtvåan och hantverk-/livsmedeltvåan skriver uppsatser just nu, som övning inför det kommande nationella provet. Byggtrean och eltrean skrev uppsatser tidigare i höst och då fick jag läsa, bedöma, skriva kommentarer och diskutera betygsättningen med handledaren innan hon satte betyg på dem. Jag gör samma sak nu. Det är fantastiskt kul att läsa elevuppsatser och ibland kan det bli ännu roligare när en smålänning, som jag, ska försöka förstå mig på deras emellanåt märkliga felstavningar. Ofta måste jag försöka läsa ordet på skånska för att förstå vad det står. Särskrivningar är ett stort problem, men i en av uppsatserna hade en elev istället varit lite väl duktig på att skriva ihop. Bland annat det stiliga ordet ”kläutsig”. Säger man förresten ”han ene och han andre” på skånska för ”den ene och den andre”?

Kanske inte perfekt housewife men vän med fördelar

Ill always be by your side
Even when youre down and out

Ill scrub your floor
Never be a bore
Id tuck you in
I do not snore
Id wear your black eyes
Bake you apple pies
I wont ask whys
And i try not to cry

Cause its nearly midnight
And all I want with my life
Is to die a housewife

OK, inga blåtiror och hushållssysslor. Inte heller always and forever. Och jag både gråter, snarkar och frågar varför, varför, varför. Men det är skönt att vara snäll*, att bry sig.
”Pay attention woman, god damn!” Som jag fick till uppmaning i tisdags.** Jag hettade satan i en minut men sen insåg jag att jag kanske borde göra som sagt. Och att det inte är självbedrägeri och underminerande att erbjuda omtanke.

På tal om gråtandet så är det något som sker ofta numera. Hände aldrig förr. Men då gick jag istället omkring med varje muskel i kroppen spänd, skrek elaka saker omkring mig och hade ingen kontroll. Nu gråter jag en timme/vecka och är mycket mer samlad. Det är ironiskt med tanke på att jag verkligen har trott att det har varit tvärtom man ska göra.

*Att vara snäll och att bry sig är inte samma sak som att vara till lags. Att sträva efter att ligga folk till lags är självförbrännande.
**Naturligtvis kom inte uppmaningen från objektet för min uppmärksamhet.

Alexandramannen skrämmande men intressant

Alexandramannen är vad jag håller på och läser om just nu. Det är mycket intressant faktiskt.

(Fast jag måste erkänna att jag faktiskt är så ytlig att jag egentligen tycker mer om skönlitteratur… hur hemsk jag än låter då.)

Jag gillade även P3 dokumentärs version om Alexandramannen

Ariels längtan, sann eller falsk?

Ariel bär en stark längtan att bli människa, att vandra omkring på två, vad dom nu heter… jo – ben. Hennes stora människointresse ogillas starkt, framförallt av hennes far havsguden. Därför måste hon leva ut sitt intresse i hemlighet, delvis driven av något som skulle kunna ses som tonårstrots så beger hon sig till ett festfirande skepp. Skeppet förliser och hon räddar en av människorna ombord, prinsen Eric, och simmar iland med honom. Hon förälskar sig i Eric och nu är hennes önskan att få bli människa ännu större än förut. Här finns en viktig skillnad mellan Ariel och den lilla sjöjungfrun: den lilla sjöjungfrun som visserligen fascineras av människovärlden, börjar önska sig ett liv på land först efter att hon stött på prinsen.

Det som skiljer de olika versionerna av berättelsen åt allra mest är hur de slutar. Här har Disney verkligen tagit sig konstnärliga friheter och låter Ariel önskan gå i uppfyllelse – hon får prinsen och ett liv på land. I H C Andersens onda bråda död-slut ges den stackars stumma sjöjungfrun en sista chans till överlevnad, om hon tar kål på prinsen (som nu gift sig med någon annan). När hon inser att han bara älskar sin brud kastar hon sin kniv i havet, dyker själv efter och blir till skum på vågorna. I vissa versioner uppstiger hon till himmelriket efter detta, något hon också uttryckt en önskan om (att leva ett kort liv men med en själ som är odödlig, istället för att som sjöjungfru leva ett månghundraårigt liv och sedan bli skum på vågorna, vilket är det vanliga förfarandet i ett sjöjungfruliv).

Konstsagan har inte heller bara ett blodigt slut, det är hårt och slitsamt hela tiden. Sjöjungfruns förvandling till människa sliter isär hennes stjärt i två stycken och hon svimmar av smärtan. Livet på land fortsätter där att vara en pina, varje steg hon tar känns som om hon hade trampat på spetsiga sylar och vassa knivar. Den för kärleken självuppoffrande sjöjungfrun förlorar sin prins, alla hennes uthärdningar har varit förgäves. Dags att bli skum på vågorna.

Design och sommarkurser

Jag är egentligen ingen rosa människa, men det fick bli den designen ändå när jag tröttnade på mina försök att göra något eget. Jag lyckas ju inte. Kanske inte borde ha hoppat av den där sommarkursen i webdesign som jag började på för några år sedan, eller för den delen programmet i Skövde (språk och multimedier). Jag kanske kunde haft nytta av dem – till att designa min blogg. Har faktiskt boken från sommarkursen kvar högt där uppe på bokhyllan, har knappt öppnat den och jag fattar ändå ingenting. Funderade på att sälja den på Ebay eller nåt.

På tal om sommarkurser, förresten, så fick jag ett brev från Växjö universitet idag. De erbjöd mig att läsa en 5-poängs sommarkurs i färöiska i sommar. Det är en gästlärare från Färöarnas universitet som håller i den, står det. Åh vad lockande det låter! Förutom att jag fortfarande gärna hade velat läsa sommarkursen i japanska som jag tänkt läsa varje sommar de senaste tre åren eller så. Vad kul det hade varit. Fast med de oregelbundna tiderna på jobbet vet jag inte om det går. Men oh.. så kul.

Om du söker efter resor ska du kolla in denna bloggen.

Svar från Eleven

Igår kväll mailade jag Eleven.se angående prisnedsättningar från deras sida som jag reagerat på, och jag har redan fått svar! Så här skriver Michael på Eleven:

”Hej Hanna,

Tack för ditt mail. När det gäller våra fraktpriser så har vi valt att skicka alla våra paket som Postpaket, detta till stor det eftersom vi även säljer plattänger, locktänger, hårfönar och liknande produkter större/tyngre produkter. Postpaket är mycket dyrare jämfört mot brev men vi har subventionerat ner till 55 kr för att det inte ska drabba kunden i samma utsträckning.

En annan fördel med Postpaket är att de alltid är försäkrade och man får spårbart kollinummer så man kan följa var paketet befinner sig. Vi har idag fraktfritt vid 700 men har länge funderat på att sänka detta till 600 för att fler ska kunna utnyttja detta och efter ditt mail så kommer vi att göra det.

När det gäller Japonesque och MOR Cosmetics så håller vi de utpriser som är satta av tillverkaren. Detta av den anledningen till att de svenska företag som importerar från utlandet ska registrera produkterna hos Läkemedelsverket och betala den årliga avgiften på 200 kr per produkt. (Gäller kosmetik & hudvårdsprodukter, inte ”hårdvara”) Jag ska dock be de som sitter med inköp att gå genom de priser vi har på Japonesque och även kontakta Japonesque för att se om vi kan sänka dessa.”

Snabbt och trevligt svar som behandlar alla frågeställningar är bara det ett plus i kanten! Gällande fraktpriserna så tycker jag att det är synd att de som beställer exempelvis smink får betala extra för att andra personer väljer att beställa skrymmande saker som måste skickas i stora paket. Fördelen är ju dock att paketet blir spårbart, men det tror jag att många kunder gott kan klara sig utan mot ett lägre pris i kassan. Det som spårbarheten innebär är en säkerhet och bra goodwill för Eleven, och det är nog mycket på grund av det de behåller de höga fraktkostnaderna. Stora shopar väljer oftast inte att göra saker de vet att de förlorar på, och många gånger tjänar de på att sätta höga fraktkostnader så att de får en liten vinst från frakten också. Om jag får spekulera så tror jag inte att Eleven är något undantag från den regeln. Individuella priser på frakten med ett maxpris tycker jag låter bättre! Mindre saker = billigare frakt, större saker = högre frakt, men med en övre gräns på runt sextio kronor. Jag tror faktiskt inte att Eleven skulle förlora på den affärsidén i längden – tilläggas kan att jag förstås inte har vare sig samma interna insyn i deras ekonomi eller lika mycket webshopserfarenhet som de!

Att de nämner ”subventioner för kunderna” i fraktfrågan ter sig ganska löjligt; när det är stora saker som ska skickas lägger butiksägarna ofta på en liten slant på priset kunden ser i kassan, så att det ska täcka upp det som går förlorat i fraktkostnader. Dessutom har företag förstås avtal med Posten, så det är inte så att det kostar riktigt lika mycket för dem att skicka ett paket som om du och jag skulle vilja frankera och skicka iväg ett paket.

Positivt är att de efter mitt mail direkt har sänkt gränsen för fraktfritt med en hundralapp, till 600 kronor! Ni ser där att det lönar sig att skriva och tala om vad man tycker, även om det nu bara är frågan om en hundring. Mycket bra från Elevens sida, även om de nu gått och tänkt på det ett tag. Dessutom är det bra att de säger att de ska ta kontakt med Japonesque – kan det hända något där tro? Dock säger Michael inget om de andra märkena, så Eleven kommer antagligen att behålla sina pristillägg i form av tjugolappar här och där. Även om han nu hävdar att det är leverantörernas priser, så är det argumentet inget som går hem hos mig – hur kommer det isåfall sig att andra webshopar som också är återförsäljare kan hålla lägre priser på precis samma produkt? Om det vore så att leverantörföretagen bestämmer priserna skulle ju alla webshopar ta ut samma priser.

Avgiften hos Läkemedelsverket undrar jag också över varför de tar upp; för er som inte känner till processen går det till så att importörer måste betala en årlig avgift på 1600 kronor och utöver det 200 kronor per produkt för att få sälja sina varor. Nu låter ju det kanske i mångas ögon som en hisnande summa om man måste betala 200 kronor per produkt som återförsäljare, men det som menas är förstås 200 kronor som en klumpsumma per år för varje slags produkt man tar in. För att få sälja 100 stycken av Japonesques manikyrkit betalar man en engångssumma varje år på 200 kronor, till exempel. Dessutom är det så att har man fler än 200 olika produkter (vilket ju Eleven gott och väl har), så betalar man inget till Läkemedelsverket för de antal produkter som överstiger summan. Har man 250 olika slags produkter i webshopen, så betalar man bara den årliga summan på 200 kronor för 200 stycken produkter. Det blir en årlig summa på 40 000 kronor, men det borde gott och väl täckas med tanke på hur höga intäkter Eleven har. Om Eleven har ”tillverkarens priser som utpriser” är tillverkarens rekommenderade priser aningen för höga, tycker jag – något de andra webshoparna verkar hålla med mig om.

Sammanfattningsvis så verkar det inte som att vi får se sänkta fraktkostnader hos Eleven den närmaste tiden, men kanske ändras priserna på Japonesque? Överlag verkar det som om att sänkta priser inte är något de går och funderar på. Tyvärr Eleven, svaret har inte fått mig att komma på andra tankar. Jag handlar hellre hos de små shoparna som Satine och Inezza, så att det blir lite konkurrens i spelet!

Vill du veta mer om Läkemedelsverkets priser och villkor för tillverkare och importörer finns det information i Läkemedelsverkets författningssamling, LVFS 1999:11.

LÅT SÖKES!

Som alla vet så var det säsongsavslutning på OC igår och jag antar att alla såg marissa skjuta trey och hur blodet rann och hennes hjärtskärande min i slutet sedan, ooooh!
Men nu har jag fått ett mail som har trillat ner i mailboxen ifrån en flicka som gärna vill vara anonym men som eftersöker titeln och artisten på låten som spelades i sista sekvensen igårdagens OC-avsnitt (episode 24, season 2). Någon där ute som vet vad det var för låt?
Kommentera här då, så gör ni en flicka glad :)

tävla om en nikon d60 !

Fick ett tips om att man kunde vinna en Nikon D60! Självklart vill jag vara med och tävla om denna digitalkamera . Nu är det bara att hålla tummarna på att jag vinner :)   Var med och tävla du också, klicka här för att komma till tävlingen !

Våld och mansrollen

Diskussioner som kopplar manlighet till våld väcker starka känslor. Oftast bildas två läger. Den ena sidan talar om det ”skyldiga könet” och anklagar ”varje man för varje våldtäkt”. Den andra avfärdar allt tal om mäns kollektiva skuld eller ansvar för våldet med att det är ett fåtal galningar som råkar ha manligt kön som utför dessa våldshandlingar. Det borde vara tämligen svårt att motbevisa att våld och manlighet hör ihop (statistiken talar sitt tydliga språk) och därför skulle diskussionen vinna på att erkänna detta samband, utan att för den skull dra slutsatsen att alla män är våldtäktsmän. Den intressanta frågan blir istället: När övergår ”vanlig” manlighet till att bli kriminalitet? När övergår vardagsmannen till att bli våldsverkare?

Genom att manifestera sin manlighet signalerar man också ett dolt hot om att använda våld om man inte får sin vilja fram. Denna signal får rädsla som konsekvens hos många kvinnor eftersom kvinnligheten i sin tur är konstruerad till att aldrig använda våld och därmed avsevärt försvårar möjligheten att kunna försvara sig mot kränkningar. Min egen erfarenhet som stödperson på kvinnojourer har lärt mig att det inte existerar några misshandelsförhållanden där mannen slår kvinnan utan att först ha utövat en lång tids psykisk misshandel i form av hot om våld. Kvinnofridskränkning ska därför inte blandas ihop med den klassiska scenen med en örfil som maken får av sin fru när hon kommer på honom med en älskarinna. En kliché som ibland föranleder kommentarer om att mansmisshandel utövad av kvinnor skulle vara minst lika vanlig som det motsatta förhållandet. Kvinnofridskränkningen går i vissa sammanhang under begreppet ”Mäns våld mot kvinnor” men denna explicita hänvisning till män som gärningsmän är kontroversiell och infördes mycket senare i svensk debatt än exempelvis i England. Istället talades det länge om familjevåld och i medierna används fortfarande begreppet ”lägenhetsbråk”. Mäns hot om våld mot kvinnor får andra konsekvenser än mäns hot om våld mot andra män. Hårddraget kan man säga att kvinnor blir rädda och anpassar sig medan män blir rädda och går till motangrepp.

Att låna pengar 2011

Är du som privatperson  i behov av att låna pengar snabbt och enkelt? Beroende på vilken typ av lån du vill ha samt beroende på hur mycket pengar du behöver låna snabbt så finns det flera olika alternativ att välja mellan när du ska låna pengar snabbt.

Det kanske absolut enklaste sättet för att låna pengar snabbt är att vända sig till ett företag som erbjuder så kallade SMS-lån. När du tar sms-lån krävs ofta inte speciellt mycket information om dig och din ekonomi för att få ta ett snabbt lån. Hos flera olika banker och långivare brukar man faktiskt få pengarna så snabbt som inom en timme eller ännu snabbare efter det att man ansöker om lånet, oftast online. Det är därför inte speciellt konstigt att dessa typ av lån börjat kallas för ”snabblån”. Dock är det ofta svårt att ansöka om sms lån om du har en anmärkning.

Det är dokc bra att veta att ett sms-lån ofta har väldigt höga avgifter och räntor. Det är inte ovanligt att man behöver betala långt över 100% i ränta (eller i avgifter som det brukar kallas) för ett lån på endast en månad.

Andra typer av snabblån kan vara mindre privatlån från aktörer som Thorn, Folkia, Pluslån eller SevenDay. Alla med mycket höga kostnader, precis som sms lån. Det är därför viktigt att du kontrollerar vad du verkligen har råd med.