Kanske inte perfekt housewife men vän med fördelar

Ill always be by your side
Even when youre down and out

Ill scrub your floor
Never be a bore
Id tuck you in
I do not snore
Id wear your black eyes
Bake you apple pies
I wont ask whys
And i try not to cry

Cause its nearly midnight
And all I want with my life
Is to die a housewife

OK, inga blåtiror och hushållssysslor. Inte heller always and forever. Och jag både gråter, snarkar och frågar varför, varför, varför. Men det är skönt att vara snäll*, att bry sig.
”Pay attention woman, god damn!” Som jag fick till uppmaning i tisdags.** Jag hettade satan i en minut men sen insåg jag att jag kanske borde göra som sagt. Och att det inte är självbedrägeri och underminerande att erbjuda omtanke.

På tal om gråtandet så är det något som sker ofta numera. Hände aldrig förr. Men då gick jag istället omkring med varje muskel i kroppen spänd, skrek elaka saker omkring mig och hade ingen kontroll. Nu gråter jag en timme/vecka och är mycket mer samlad. Det är ironiskt med tanke på att jag verkligen har trott att det har varit tvärtom man ska göra.

*Att vara snäll och att bry sig är inte samma sak som att vara till lags. Att sträva efter att ligga folk till lags är självförbrännande.
**Naturligtvis kom inte uppmaningen från objektet för min uppmärksamhet.