Martyr

Folk klagar på att de har varit singel i några månader, själv sitter jag där och blir påmind om mina sexton år utan en endaste bortsett ifrån bruden som bedrog mig med den tjockaste på hela skolan i trean, och huruvida jag ska räkna det som äkta kärlek från hennes sida tvekar jag faktiskt på.
Ifall har jag sett mig själv som en av de mest attraktiva ute på kärleksmarknaden under åren men har ändå aldrig lyckats få napp, därför försöker jag hitta en lösning. Eventuell och drastisk stilförändring eller kanske kraftig personlighetsförändring, annars kommer jag säkert snart få joina den idéella föreningen DDS (Diskriminerade Dömda Singlar) eller GFS (Göteborgs Fina Singlar). Jag vet inte riktigt hur det blir, men klart är saken att jag inte vill vara medlem i någon singelklubb för dömda singlar. Då tar jag faktiskt hellre livet av mig och kanske mer eller mindre kan bli en martyr för singlarna i världen över.